1. I begynnelsen skapade Gud himlen och jorden.

Vers: I begynnelsen skapade Gud själens förmåga att uppfatta den andliga och fysiska världen.

Motivering: "I begynnelsen" symboliserar det ursprungliga tillståndet före andlig återfödelse, där själen ännu inte är i stånd att förstå och skilja mellan andliga sanningar. "Himmel och jord" symboliserar själens förmåga att uppfatta både den inre andliga världen och den yttre fysiska världen.

2. Jorden var öde och tom, och mörker vilade över djupet. Guds Ande svevde över vattnet.

Vers: Själens är i början oförmögen att skilja mellan gott och ont, och dess förståelse för andliga sanningar är fördunklad.

Motivering: "Jorden var öde och tom" symboliserar själen före andlig återfödelse, där det inte finns någon genuin förståelse för andlig godhet och sanning. "Mörker" symboliserar okunskap och missförstånd gällande andliga ting. "Djupet" symboliserar själens begär och de villfarelser som binder den till den materiella världen. "Guds Ande" som svävade över vattnen symboliserar den gudomliga nåden som bevarar den andliga potentialen i själen och väntar på dess återfödelse.

3. Och Gud sade: 'Låt det bli ljus!' Och det blev ljus.

Vers: Gudomlig nåd lyser upp själen och uppenbarar andliga sanningar.

Motivering: "Gud sade: 'Varde ljus!'" symboliserar den gudomliga nådens inverkan på själen, som börjar bli medveten om andliga sanningar. "Ljus" symboliserar denna nya upplysning och förståelse för den andliga världen.

4. Och Gud såg att ljuset var gott. Gud skiljde ljuset från mörkret.
5. Gud kallade ljuset dag och mörkret kallade han natt. Och det blev kväll och det blev morgon, den första dagen.

Vers: Själens börjar skilja mellan gudomligt inflytande och sina egna egoistiska begär.

Motivering: "Gud skilde ljuset från mörkret" symboliserar själens förmåga att skilja mellan gudomligt inflytande och sina egna egoistiska begär. "Ljuset" kallas "dag", som symboliserar andlig upplysning, och "mörkret" kallas "natt", som symboliserar egoism. "Afton och morgon" symboliserar övergången från egoism till andlig upplysning, vilket är den första fasen i själens andliga återfödelseprocess.

6. Och Gud sade: 'Låt det bli en himlavalv mitt i vattnet, och låt den skilja vattnet från vattnet.'
7. Och Gud skapade himlavalvet och skiljde vattnet som var under himlavalvet, från vattnet som var över himlavalvet. Och det blev så.
8. Och Gud kallade himlavalvet himmel. Och det blev kväll och det blev morgon, den andra dagen.

Vers: Det bildas en gräns i själen mellan den inre och yttre världen.

Motivering: "Gud skapade ett valv mitt i vattnet" symboliserar bildandet av en gräns mellan själens inre och yttre värld. "Vattnet ovan valvet" symboliserar andliga sanningar som kommer in i själen, och "vattnet under valvet" symboliserar själens tidigare uppfattningar. "Valvet" kallade Gud "himmel", som symboliserar den inre andliga världen. "Afton och morgon" symboliserar övergången till den andra fasen av själens andliga återfödelse.

9. Och Gud sade: 'Låt vattnet under himlen samlas på ett ställe, så att det torra kan bli synligt.' Och det blev så.
10. Och Gud kallade det torra jord, och de samlade vattnen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.

Vers: Själens yttre värld renas och förbereds för att ta emot andligt inflytande.

Motivering: "Gud sade: 'Samle sig vattnet under himlen på ett ställe, så att det torra landet blir synligt!'" symboliserar reningen av själens yttre värld och förberedelsen för att ta emot andligt inflytande. "Det torra landet" symboliserar den renade yttre världen, och "haven" symboliserar själens tidigare uppfattningar.

11. Och Gud sade: 'Låt jorden skjuta upp grönt, växter som bär frö, och fruktträd som bär frukt efter sin art, och som har sina frö i sig själva på jorden.' Och det blev så.
12. Och jorden sköt upp grönt, växter som bär frö, efter sin art, och fruktträd som bär frukt, och som har sina frö i sig själva på jorden, efter sin art. Och Gud såg att det var gott.
13. Och det blev kväll och det blev morgon, den tredje dagen.

Vers: Andliga manifestationer börjar tränga in i själen, men de är ännu inte verkligt levande.

Motivering: "Gud sade: 'Frambringe jorden växter...'" symboliserar inträngandet av andliga manifestationer i själen, som dock ännu inte är verkligt levande. "Gräs", "örter som frambringar frö" och "träd som bär frukt" symboliserar dessa andliga manifestationer i olika utvecklingsfaser. "Afton och morgon" symboliserar övergången till den tredje fasen av själens andliga återfödelse.

14. Och Gud sade: 'Låt det bli ljus i himlen till att skilja dag från natt, och låt dem vara tecken för tider, för dagar och för år.
15. Och låt dem vara ljus i himlen till att lysa över jorden.' Och det blev så.
16. Och Gud gjorde två stora ljus: Det större ljuset till att härska över dagen, och det mindre ljuset till att härska över natten. Han gjorde också stjärnorna.
17. Gud satte dem i himlen till att lysa över jorden
18. och härska över dagen och natten, och skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.
19. Och det blev kväll och det blev morgon, den fjärde dagen.

Vers: Kärlek och tro tänds i själen och ger den ny upplysning.

Motivering: "Gud skapade två stora ljus..." symboliserar tändandet av kärlek och tro i själen. "Det större ljuset" symboliserar kärlek, och "det mindre ljuset" symboliserar tro. "Afton och morgon" symboliserar övergången till den fjärde fasen av själens andliga återfödelse.

20. Och Gud sade: 'Låt vattnet myllra av levande varelser, och låt fåglar flyga över jorden under himlen.'
21. Och Gud skapade stora havsdjur och alla slags levande varelser, som vattnet myllrade av, efter sin art, och alla slags bevingade fåglar, efter sin art. Och Gud såg att det var gott.
22. Och Gud välsignade dem och sade: 'Värka fru ktbara och talrika, och fyll havene, och låt fåglarna föröka sig på jorden.'
23. Och det blev kväll och det blev morgon, den femte dagen.

Vers: Själens andliga manifestationer blir mer och mer levande och dynamiska.

Motivering: "Gud sade: 'Låt vattnet vimla av levande varelser, och låt fåglarna flyga...'" symboliserar att själens andliga manifestationer blir mer och mer levande och dynamiska. "Vattenlevande djur" och "fåglar" symboliserar dessa manifestationer i olika utvecklingsfaser. "Afton och morgon" symboliserar övergången till den femte fasen av själens andliga återfödelse.

24. Och Gud sade: 'Låt jorden frambringa levande varelser efter sin art: boskap, kräldjur och vilda djur på jorden efter sin art.' Och det blev så.
25. Och Gud gjorde vilda djur på jorden efter sin art, och boskap efter sin art, och alla slags kräldjur på jorden efter sin art. Och Gud såg att det var gott.

Vers: Det uppstår en djupare förståelse i själen för andlig godhet och sanning.

Motivering: "Gud sade: 'Låt jorden frambringa levande varelser...'" symboliserar uppkomsten av en djupare förståelse för andlig godhet och sanning i själen. "Levande varelser" symboliserar de olika formerna för denna förståelse.

26. Och Gud sade: 'Låt oss skapa människor i vår bild, efter vår liknelse, och låt dem härska över fiskarna i havet, över fåglarna i luften, över boskapet, över hela jorden och över alla kräldjur som kryper på jorden.'
27. Och Gud skapade människan i sin bild, i Guds bild skapade han henne; man och kvinna skapade han dem.
28. Och Gud välsignade dem och sade till dem: 'Värka fruktbara och talrika, och fyll jorden och underlägg er den, och härska över fiskarna i havet, över fåglarna i luften och över alla levande varelser som rör sig på jorden.'

Vers: Människan skapas till Guds avbild, i stånd att härska över sin inre och yttre värld.

Motivering: "Gud skapade människan till sin avbild..." symboliserar människans andliga återfödelse, där hon blir "Guds avbild". Att "härska över" skapelser symboliserar själens förmåga att kontrollera sina tankar, känslor och handlingar.

29. Och Gud sade: 'Se, jag ger er alla växter som bär frö på hela jorden, och alla träd som bär frukt med frö i sig - de ska vara er föda.'
30. Och till alla djur på jorden, till alla fåglar i luften och till allt som kryper på jorden, allt vad som har liv, ger jag alla gröna växter som föda. Och det blev så.
31. Och Gud såg på allt, vad han hade skapat, och se, det var mycket gott. Och det blev kväll och det blev morgon, den sjätte dagen.

Vers: Själens får allt som är nödvändigt för sin andliga tillväxt.

Motivering: "Gud sade: 'Se, jag ger er alla växter...'" symboliserar själen som får allt som är nödvändigt för sin andliga tillväxt. "Växterna" symboliserar andlig mat. "Afton och morgon" symboliserar övergången till den sjätte fasen av själens andliga återfödelse.